Information och exempel på samarbete mellan kommuner och företag
Kommunerna har en nyckelroll att spela i kampen mot klimatförändringarna. Den kommunala organisationen orsakar i genomsnitt cirka 10 procent av utsläppen, invånarna 45 och företagen cirka 45 procent. Av denna anledning uppnås de mest effektiva gärningarna i samarbete med företag och invånare som verkar i det kommunala området.
Kommunala nationella och internationella nätverk ger ett unikt sätt att kommunicera information om kostnadseffektiva utsläppsminskningsåtgärder och -verksamhetsmodeller. Kommunala och regionala ekonomiska indikatorer på effekterna av klimatåtgärder vänder sig inte bara till kommuner utan även till regionala och statliga beslutsfattare.
Kommuner är nyckelaktörer i Green Deal. Samarbete mellan kommuner och företag kommer att återföra EU-pengar för att göra nödvändiga utsläppsminskningar. Kommunerna har därmed konkreta möjligheter att stödja kunnande och efterfrågan och att främja klimatsmarta lösningar inom sina områden.
Kommunens klimatsamarbete med företag ska integreras i kommunens företagspolitik.
Vad kan och bör kommuner göra för klimatarbetet?
Ett framgångsrikt klimatarbete bygger på lokala styrkor. Utöver kommunens storlek påverkas klimatarbetets prioriteringar av bland annat kommunens samhälls- och näringsstruktur, strukturen i kommunorganisationen med dess dotterbolag och partnerskap, möjligheter till partnerskap och politisk vilja.
Kommunen skapar förutsättningar för företag att utveckla klimatlösningar genom att skapa och öka efterfrågan. Näringsombudsmän och utvecklingsbolag har till uppgift att främja verksamheten i företag som är verksamma i kommunen. Klimatarbetet skapar ett nytt slags samarbete mellan bland annat näringslivssektorn, tekniska sektorn och miljösektorn. Klimatarbetets tväradministrativa karaktär kräver en samordning där de olika aktörernas roller och ansvar är tydliga.
Centralt för företagssamarbetet är verksamhetsmodellens tydlighet och tillämpbarhet. Den ska vara strukturerad, tillhandahålla verktyg för utsläppsminskningar och materialeffektivitet samt möjliggöra nätverkande och synlighet. Verksamhetsmodellen består av följande delar:
- Definiera målen för samarbetet
- Kontakta och motivera företag att samarbeta
- Informationskompetens för genomförande av klimatarbete
- Verktyg för företag
- Övervaka resultat och säkerställa effektivitet
- Kommunikation
Kommunen som möjliggörare:
- Placering av företagsområden: planläggning och trafikförbindelser
- Energilösningar
- Översyn av tillståndsvillkor och regelverk utifrån en klimatlösningsmässig synpunkt
- Klimatsmarta lösningar för företag beaktas vid offentlig upphandling: hållbarhetskriterier, aktiv dialog med marknaden
- Ger referenser till företag genom innovativa offentliga upphandlingar
- Att ”boosta” företag till klimatsmart verksamhet
- Centraliserat stöd för att främja energi- och materialeffektivitet i företag, bl.a. finansieringsmöjligheter, stöd, tjänster relaterade till beräkning
- Experiment och nya verksamhetsmöjligheter
- Spridning av information om bästa företagspraxis
Varför bör kommunerna göra klimatsamarbete med företagen?
Klimatarbetet skapar ett mer omfattande välbefinnande och livskraft i kommunens område
- Det är möjligt för kommuner att utveckla sin vitalitet utifrån klimatkunnande, ren och smart teknik, cirkulär ekonomi och energi- och resurseffektiva lösningar.
- Genom att sammanföra företag, forskningsinstitut och andra aktörer kan kommuner skapa ett attraktivt pilotnätverk som också ökar exportpotentialen.
- En kommun kan påverka invånarnas konsumtionsvanor, vilket kan öppna upp marknader för nya affärsformer och tjänster.
Klimatarbete är ekonomiskt lönsamt
- Besparingar på energi och material förbättrar direkt företagens affärsresultat, vilket också påverkar kommunens ekonomiska situation.
Klimatarbetet ökar kommunens attraktion bland företag och invånare
- Ett effektivt och fruktbart samarbete ger goda förutsättningar för kommunikation och skapar en positiv bild av kommunen.
Exempel
Greenreality, Lappeenranta
| Verksamhetsidé | Ekologiskt tänkande, kunskap, ansvarsfulla val och handlingar för en hållbar morgondag |
| Struktur | Webbsida, partnerföretagsnätverk, nyhetsbrev, kommunikation i social media |
| Med | Kommun, invånare, samhällen och företag |
| Underhåll och finansiering | Lappeerantas stad |
| Kunskapsbas | Experter från olika sektorer i Lappeenranta |
| Företaget erbjuds | Sätt, verktyg och hjälpmedel för att utveckla verksamheten så att den blir livskraftig och miljövänlig |
| Mål för företagen | Man kommer överens om mål, vars förverkligande utvärderas årligen |
Sätt ett mål
Samarbete och nätverkande mellan kommun och företag ska vara målinriktat. Målmedvetenhet säkerställer att det finns riktning och syfte med att göra det, vilket också hjälper till att planera framtida åtgärder. Tydliga och konkreta mål styr också organisationen av uppföljning och utvärdering av verksamheten.
Samarbetets mål:
- Att involvera företag i ditt område för att sträva efter koldioxidneutralitet, avsaknad av avfall och resurseffektivitet
- Att förbättra verksamhetsförutsättningarna för företag i ditt område
- Att skapa en konkurrensfördel för företag i ditt område
- Att förbättra din kommuns image och attraktivitet för företag
- Att skapa en interaktiv dialog mellan kommun och företag
Målen kan vara relaterade till konkreta utsläppsminskningar eller främjande av samarbete.
Kontakta och motivera
För att företag ska vara aktiva i att mildra klimatförändringar och integrera dem i sitt strategiska beslutsfattande och operativa verksamhet måste de vara motiverade och ha en övergripande förståelse för fenomenets olika aspekter.
Kommunens roll i klimatsamarbetet är att öka motivationen och förståelsen samt att agera som en aktiv initiativtagare och möjliggörare för samarbete.
Kommunerna bör i sitt motivationsarbete framhålla för företag vilka möjligheter och hot som är förknippade med klimatförändringar och vilka styrkor, svagheter och/eller utvecklingsmöjligheter i företagens verksamhet som finns i förhållande till dessa. Detta är det första steget mot att anta nya verksamhetsmodeller. De hot och möjligheter som företag möter kan vara sektorsspecifika (reglering, marknadsrisker) eller företagsspecifika (rykte, konkurrenskraft, produkt).
Medvetenhet om hela värdekedjan och dess klimatpåverkan är också viktig för att hitta de mest effektiva åtgärderna och utveckla samarbetet kring industriell symbios mellan företag.
Ofta har små och medelstora företag ingen separat anställd, resurser eller expertis för klimatarbete. Av denna anledning är det viktigt att motivera företag att delta i nätverk som delar information, stöttar andra och föregår med goda exempel.
Klimatförändringarnas effekter på marknadsförändringar
| Kommersiella skäl | Kostnadseffektivitet (energi- och materialeffektivitet) Riskhantering Rykte, varumärke Personalens motivatio |
| Regulatoriska skäl | Pågående lagändringar: utsläppsgränser, utsläppshandel, energieffektivitetslagar, tillstånd Förväntade förändringar Innovationsstö |
| Krav från intressentgrupper | Kunder och konsumenter Investerare Organisationer Social acceptans / koncession |
| Marknadsförändring | Förändring hos konkurrenterna – vem har en konkurrensfördel? Förändring av råvarumarknader, efterfrågan, utbud och priser |
| Fysiska förändringar orsakade av klimatförändringar | Översvämningar Torka Extrema fonomen |
Företagskontakt
Att kontakta och engagera företag i verksamheten är centralt för att skapa en samarbetsmodell.
- Kommuner kan ha svårt att få första kontakten med företag. Ofta är det värt att börja med företag som redan är involverade i verksamheten genom ett annat nätverk eller samarbetsform, på annat sätt visat intresse för frågan eller har en betydande påverkan på utsläppen i området.
- Det är viktigt att få kontakten att sticka ut från andra kontakter. Till exempel kan en kort sammanfattning av fördelarna för företaget (besparingspotential, möjligheter till projektsamarbete, tillhandahållande av olika verktyg, kommunikationssamverkan och imagefördelar) hjälpa.
Befintliga kontakter kan användas
- Entreprenörsorganisationer och -nätverk: handelskammare, ungdomshandelskammare, Företagarna i Finland
- Direktkontakter genom företagsombudsmän, närings-/utvecklingsföretag och affärsrådgivning
- Temaseminarier och evenemang för företag
- Projekt, verksamhetsmodeller: De regionala städernas företagsnätverk, FISS-verksamhetsmodellen
Man kan också marknadsföra verksamheten i olika delar av den kommunala organisationen till företag som har en koppling till kommunen:
- Tillståndsärenden
- Näring / Företagstjänster
- Miljösidan
- Tekniska sektorn
- Kommunal upphandling
Det mest effektiva resultatet får man när klimatarbetet ingår i hela kommunens organisation och görande. Därmed kan kommun-företagskontakter utnyttjas mer naturligt, som en del av annat samarbete.
Samarbete mellan forskningsinstitut
Även om kunnandet hos kommuner och företag i regionen är stabilt och det finns utbildade experter i regionen bör verksamhetsmodellen och nätverket vara uppbyggt på ett sådant sätt att det alltid har tillgång till aktuell information. Det skulle vara bra för nätverkets expertis att täcka många olika kompetensområden och att få information från en annan expertorganisation.
Praktiskt byggs samarbetet upp vid olika tillfällen. Centralt för motivation och målmedvetenhet är att deras natur är ändamålsenlig och att de är noggrant planerade.
Samarbete med forsknings- och utbildningssektorn
Projektsamarbete
- Forsknings- och projektsamarbete med forskningsinstitut, universitet, yrkeshögskolor och yrkesutbildningsinstitut fördjupar informationsberedskapen hos kommuner och företag.
- Offentlig finansiering finns tillgänglig för forskningsprojekt.
Samarbete med läroanstalter
- Samarbetet med utbildningssektorn kan innefatta beställning av avhandlingar, kursarbeten, praktik, etc.
- Samarbete med företag stärker elevernas kompetens i arbetslivet både under studierna och efter examen.
Forskningsinstitut
- Klimatförändringarna studeras bland annat vid Finlands miljöcentral (Syke), Naturresursinstitutet (Luke), Teknologiska forskningscentralen VTT, Meteorologiska institutet, Metla, Statens ekonomiska forskningscentral VATT, Institutet för hälsa och välfärd THL
Exempel
Joensuu: Ilmastokumppanuuspankki (Klimatpartnerbanken)
Joensuu har en klimatpartnerbank som ger information om hur man startar eller utvecklar klimatåtgärder i ett företag eller ett samhälle. I banken hittar du tips för att nyskapa hållbar affärsverksamhet, beräkna och minska klimatbördan samt information om nätverksmöjligheter och kommunikationstips. Läs mer om Klimatpartnerbanken (på finska) (climatejoensuu.fi).(du blir omdirigerad till en annan tjänst)
Lappeenranta: Urban Infra Revolution
Urban Infra Revolution (UIR) – Material för återvinningsekonomin och utvecklingen av en ny metod för tillverkning av återvinningsbara och funktionella stadsbyggnadsprodukter delfinansieras av europeiska regionala utvecklingsfondens initiativ Urban Innovation Action (UIA).
Villmanstrands stad är projektledare. Villmanstrands företagstjänst Wirma har samlat stark kompetens för projektkonsortiets företagsinriktade idé. Förutom Villmanstrands stad och LUT deltar Yrkeshögskolan Saima, Imatran seudun kehitysyhtiö (Kehy), Metsä Group, Apila Group, Outotec, Nordkalk, FIMAtec, UPM, Stora Enso, Totaldesign och Design Reform i projektet. Läs mer on projekt (på finska) (greenreality.fi)(du blir omdirigerad till en annan tjänst)
Lahtis och Åbo: Yrkeshögskolesamarbete
I Lahtis klimatpartnerarbete har yrkeshögskolestudenter kontaktat företag och gjort till exempel koldioxidutvärderingar som avhandlingar. Projektarbetets ämne är kontinuerligt tillgängligt för studenterna.
I yrkeshögskolan i Åbo, Turun AMK, bedrivs också företagsprojekt i inlärningsmiljön Kiertotalous 2.0, eller Cirkulär ekonomi 2.0. Läs mer om yrkeshögskolesamarbete (på finska) (kiertotalous2.turkuamk.fi)(du blir omdirigerad till en annan tjänst)
Verktyg för klimat- och cirkulärt ekonomi-arbete i kommuner och företag
LCA-baserade verktyg (klimatpåverkan under livscykeln)
| Vertyg | Beskrivning | Fördelar | Mer information |
|---|---|---|---|
| Koldioxidavtryck | Koldioxidavtrycket beskriver en produkts eller aktivitets belasting på klimatet under hela dess livscykel. | Klimatpåverkan från ett företags verksamhet och produkter kan börja minskas på ett målinriktat och kostnadseffektivt sätt, med vetskap om var utsläppen kommer ifån. | Y-HIILARI -verktyget för koldioxidavtryck, på finska (Syke) |
| Kolhandavtryck | Kolhandavtrycket innebär att även om ett företag släpper ut CO2 genom sin verksamhet, leveranskedja och produkter, kan dess verksamhet också orsaka positiv klimatpåverkan (utsläppsminskningar) över sin livscykel. | Bolagets verksamhet ses inte bara i termer av negativa effekter, utan även i termer av de miljöbesparingar man uppnår med exempelvis sina produkter. | Bedömning av produkters positiva klimatpåverkan, på finska (VTT) |
| Klimat-SWOT | Ett strömlinjeformat strategiverktyg som införlivar både ett livscykelperspektiv (hela värdekedjan) och ett livscykelperspektiv i ett företags strategiska | Inga tunga indatakrav eller modelleringsprogram. Beakta hela värdekedjan för att undvika intern deloptimering av värdekedjan och fokusera på de aktiviteter som har störst effekt. | Evaluating the climate SWOT as a tool for defining climate strategies for business (SienceDirect) |
Energi- och materialeffektivitetsverktyg
| Verktyg | Beskrivning | Fördelar | Mer information |
|---|---|---|---|
| Energitest | Testet kan användas för att undersöka hur mycket energiförbrukning som skulle kunna minskas med smart och effektiv energianvändning. | Testet passar både små och medelstora företag och kommuner och är lätt att använda. | Energiklipparen, på finska (Motiva) |
| Materialeffektivitetstest | Materialeffektivitetstestet är avsett för den initiala kartläggningen av materialeffektivitetspotential för företag där materialeffektivitetspotentialen ännu inte har identifierats. | Materialeffektivitetstest, på finska (Motiva) | |
| Energiöversyn | Energiöversynen analyserar målets energianvändning, energibesparingspotential och föreslår konkreta besparingsåtgärder. Energiöversynsverksamheten är uppdelad i den obligatoriska inspektionen av storföretag som föreskrivs i energieffektivitetslagen och den frivilliga kontrollen av icke-stora företag. | Stöd för energiöversyner av företag eller fastigheter som genomförs och redovisas enligt Motivas riktlinjer finns hos ANM. | Energiöversyn (Motiva) |
| Materialgranskning | Materialgranskning är ett praktiskt verktyg för att effektivisera företagets verksamhet och hantera materialflöden. Granskningen passar företag som vill ha hjälp med att förbättra sin egen materialeffektivitet och minska svinnet. Granskningar görs av många konsulter. | Stöd finns tillgängligt för materialgranskningar som genomförs och redovisas i enlighet med Motivas riktlinjer. | Materialgranskningar, på finska (Motiva) |
| Energieffektivitets-avtal | Frivilliga energieffektivitets-avtal mellan ministerier, branschorganisationer, företag och samhällen främjar genomförandet av energieffektivisering inom olika sektorer. | Anslutna har tillgång till statligt stöd för sina investeringar i energieffektivitet. Stöd söks från Business Finland. | Energieffektivitets-avtalen |
| Materialeffektivitetsåtagande | Frivilliga åtaganden om materialeffektivitet syftar till att förbättra företagens lönsamhet och minska deras miljöpåverkan. Åtagandet för materialeffektivitet är en frivillig verksamhetsmodell mellan näringslivet och statsförvaltningen. Livsmedelsbranschen har ingått Finlands första materialeffektivitetsåtagande för 2019–2021. Medlemmar i Livsmedelsindustriförbundet rf, Finlands Dagligvaruhandel rf och Finska Förpackningsföreningen rf kan ansluta sig till åtagandet. | Materialeffektivitet kan spara kostnader, förbättra värdekedjans hantering och uppnå andra affärsfördelar. | Materialeffektivitetsåtaganden, på finska (Motiva) |
| Energirådgivning | Regionala energirådgivare ger objektiv information om hur man kan öka energieffektiviteten och förnybar energi (värmepumpar, energibesparing, vattenförbrukning, energieffektivt byggande, solcellsenergi, solvärme, val av uppvärmning för den egna fastigheten, energiutsläpp eller annat som har med energiproduktion, -sparande eller -konsumtion att göra). | Lista över regionala energirådgivare (Energiavirasto) | |
| Materialtorget | Materialtorget är avsedd för professionellt utbyte av avfall och produktionsbiflöden från företag och organisationer. Materialtorget kan också användas för att söka efter och tillhandahålla relaterade tjänster, såsom avfallshanterings- och experttjänster. | Materialtorget ger monetärt värde till biflödet eller överskottet. Den samlar tjänsteleverantörer, köpare och säljare. | Materialtorget |
| Branschspecifika tester | Webbsidan The European Resource Efficiency Knowledge Centre (EREK) har engelskspråkiga tester för olika branscher för att testa vad ett företag kunde göra för att förbättra sin resurseffektivitet. | EREK | |
| Valonias checklista | Valonia har publicerat checklistor för att hjälpa företaget att identifiera de viktigaste miljökonsekvenserna av dess verksamhet och lägga grunden för en miljöplan. | Checklistor för att identifiera ett företags miljöaspekter (Valonia) |
Ledningssystem
| Verktyg | Beskrivning | Fördelar | Mer information |
|---|---|---|---|
| ISO 14001 | ISO 14001 är ett internationellt frivilligt miljösystem för organisationer för att identifiera de direkta och indirekta miljökonsekvenserna av deras verksamhet, produkter och tjänster och för att systematiskt arbeta för att minska utsläpp, avfall, energi- och naturresursförbrukning. | Standarden är baserad på PDCA-modellen (plan, do, check, act), som betonar systematisk planering, ledning, mätning och förbättring av verksamheten. Ett miljösystem som följer standarden kan certifieras. | ISO 14001, på finska |
| EMAS | EMAS är ett ISO 14001-liknande miljösystem baserat på EU:s EMAS-förordning. Deltagande är frivilligt. Jämfört med ISO 14001 ställer EMAS ytterligare krav på systemet, varav den mest framträdande är offentlig rapportering om miljöfrågor. | EMAS har samma fördelar som ISO14001 och därtill höga krav på noggrannhet. Dessa inspekteras årligen av ett ackrediterat organ kvalificerat för organisationens bransch (för små organisationer finns möjlighet till reducerad verifiering). | EMAS, på finska |
| ISO 50001 | ISO 50001 är ett internationellt frivilligt energisystem för organisationer som ställer krav på att skapa, implementera, underhålla och förbättra ett energiledningssystem. Det ger ett systematiskt tillvägagångssätt för kontinuerlig förbättring av energiprestanda och energiledningssystem. | Standarden är baserad på PDCA-modellen (plan, do, check, act), som betonar systematisk planering, ledning, mätning och förbättring av verksamheten. Ett miljösystem som följer standarden kan certifieras. | ISO 50001, på finska |
| ETJ, ETJ+ | Energieffektivitetssystemet (Energiatehokkuusjärjestelmä, ETJ) är ett nationellt system för systematisk förbättring och ledning av energieffektivitet. Ledningssystemet baserat på ISO 50001-standarden innehåller skärpta krav på övervakning och mätning av energieffektivitet och övervakning av måluppfyllelse. | ETJ hjälper företaget att etablera ett systematiskt förfarande för kontinuerlig förbättring av energieffektiviteten och minskning av energiförbrukning och kostnader. | EJT, på finska |
Uppföljning och effektivitet
Uppföljning bör beaktas redan när man sätter upp mål. Målsättningen påverkar bland annat uppföljningens omfattning.
Vid fastställande av uppföljningskrav bör de olika förutsättningarna som de som är involverade i nätverket har att samla in data beaktas. Krav kan ställas till exempel utifrån graden av stabilisering av verksamheten, i vilket fall nätverket kan involveras på många sätt och uppföljningen inte blir en oöverstiglig börda för någon.
Till exempel kan verksamhetens inledningsfas vara lärande och kamratstöd, med andra ord kan de som är inblandade i nätverket berätta med egna ord vad det är för aktiviteter som har genomförts i företagen i förhållande till nätverkets mål. Mer avancerade uppföljningsmetoder bedömer/beräknar effekten av de genomförda åtgärderna på utsläpp av växthusgaser eller till exempel företagets resultat.
Frågor som ska övervakas kan bland annat vara antalet vidtagna åtgärder och den uppskattade/beräknade effekten på utsläpp eller energiförbrukning, eller en kartläggning av verksamhetens inverkan på företaget (ekonomiska besparingar, mängd avfall, förbrukning av råvaror, etc.).
När du startar verksamheten måste du komma överens om och tänka på
Resurser och arbetsfördelning:
- Vem ska bevaka och samla in uppgifterna i företagen och vem ska ta hand om ärendet i kommunen.
Uppföljningens nivå:
- Uppföljningen av verksamheten ska dimensioneras rätt i förhållande till verksamhetens omfattning.
Rapportering:
- Hur, var och när uppgifterna rapporteras.
Fördelar och utmaningar
Fördelar:
- Insamlingen av uppföljningsdata är viktig för att styra verksamheten.
- Resultaten kan användas i kommunikation och planering av ny verksamhet.
- Verifiering av framgångsrik verksamhet inom företaget och för potentiella finansiärer av verksamheten.
Utmaningar:
- Informationens tillgänglighet och dess insamling. Existerar informationen i företaget och har personalen kapacitet att bedöma dess riktighet.
- Hitta rätt mätvärden för att följa upp målet.
- Den resurs som krävs för att samla informationen.
Exempel på uppföljning
Joensuus Klimatpartnerskap
I Joensuu är principen frivilligt engagemang. När ett företag eller en gemenskap engagerar sig övervakar de själva effekten av åtgärderna. Läs mer on klimatpartnerskap (på finska) (climatejoensuu.fi).(du blir omdirigerad till en annan tjänst)
Materialgranskningar
Resultaten följs upp genom undersökningar av de granskade företagen som sammanställer verksamhetens effekter som bland annat ekonomiska besparingar, minskad avfallsmängd och råvaruförbrukning samt gjorda investeringar. Läs mer on materialgranskningar (på finska) (motiva.fi).(du blir omdirigerad till en annan tjänst)
Industriella symbioser
Övervakar antalet företag som är verksamma i nätverket, de symbioser som hittats och främjats och besparingarna i råvaror. Lue Läs mer om industriella symbioser (på finska) (teollisetsymbioosit.fi).(du blir omdirigerad till en annan tjänst)
Energieffektivitets-avtalen
Uppfyllelsen av målen följs upp på basis av besparingarna av de genomförda energieffektivitetsåtgärderna. Läs mer om energieffektivitets-avtalen (på finska) (motiva.fi).(du blir omdirigerad till en annan tjänst)
Kommunikation i kommunalt företagssamarbete
Många kommuner och företag har ett intresse av att förbättra sin egen synlighet genom klimatarbete och i synnerhet klimatnätverk. Genom att kommunicera sina klimatgärningar och mål kan kommunen och företaget visa sitt miljöansvar och bygga sin image.
Redan att kommunicera mer synligt om aktuell verksamhet visar att kommunen och företaget ligger i tiden. Invånare och kunder intresserar sig alltmer för kommunalt och företagsansvar och miljöfrågor.
Kommunikation är ingen egen ö i sig utan är nära kopplat till klimatstrategi och konkreta åtgärder för att minska utsläppen.
Nätverkskommunikation
Varför
- Att komma ut på en bredare front får vanligtvis mer synlighet
- Man skapar en positiv bild av kommunen tillsammans
Varifrån
- De uppsatta målen
- Åtgärder eller minskning av produkters koldioxidavtryck
- Krav på leverantörer och samarbetsinstanser
- Deltagande i projekt eller nätverk
- Företagets certifierade kvalitetssystem eller miljömärken
- Även problem och utmaningar
Hur
- Medvetet och konkretiserande. Ofta är praktiska exempel på vidtagna åtgärder och uppnådda effekter av intresse.
- Konkretisera storleken på utsläppsminskningarna: vad betyder siffrorna i praktiken?
För vem
- Kunder och kommuninvånare
- Samarbetspartner
- Personal
- Media och allmänheten
På vilka kanaler
- Nätverkets egna kanaler (webbsida, social media)
- Kanaler tillhandahållna av kommunen (kommunens webbsida, social media, tryckta publikationer, utomhusreklam)
- Utnyttja företagens egen kommunikation och marknadsföring
- Gemensamma kommunikationskampanjer (av projektkaraktär, finansiering kan även sökas utifrån)
- Nyhetsbrev
- En gemensam plattform eller forum
Nycklar till framgångsrik kommunikation
Finlands miljöcentral frågade fyra kommuner – Ijo, Joensuu, Lahtis och Villmanstrand – som var framgångsrika i sin klimatkommunikation om nyckelfaktorer och tips för kommunikation. Slutsatserna är:
Varumärket ska baseras på genomförda klimatgärningar
- Innovativa gärningar, ”först i Finland”, djärva
Klimatkommunikationen ska vara faktabaserad och inspirerande
- Finländarna är ödmjuka → mer djärvhet också i kommunikationen
Begreppen varumärke och varumärkning ska inte användas allmänt
- Man vill emellertid ha en positiv kommunimage
Att involvera olika instanser i klimat- och varumärkesarbetet är viktigt
- Kommuninvånarna i hjärtat av varumärket, företag och branscher ska engageras i klimatarbetet
Varumärket gav positiva effekter
- Positiv atmosfär, invånare, jobb, utbildningsturism, internationell synlighet
Exempel på nätverkskommunikation
Lappeenrantas Greenreality
En samutvecklingsplattform används som underlättar och förstärker samarbetet mellan nätverksaktörer. Att använda plattformen är ett modernt sätt att planera och främja gemensamma projekt. Läs mer om Lappeenrantas Greenrealitystä (på finska) (greenreality.fi).(du blir omdirigerad till en annan tjänst)
Joensuus Klimatpartnerskap
För närvarande görs en klimatkommunikationsplan för modellen tillsammans med stadens strategiska kommunikationskonsult. Climate Joensuu-portalen är ett av de viktigaste verktygen för kommunikation. Nyhetsbrevet ger medlemmarna i nätverket aktuell information om klimatarbetet inom näringslivet och om stöd- och finansieringsmöjligheter. Nätverket har möten var sjätte månad. Läs mer on klimatpartnerskap (på finska) (climatejoensuu.fi).(du blir omdirigerad till en annan tjänst)
Åbos Klimatteamet
Klimatgärningar kommuniceras med hjälp av SECAP-klimatkort. SECAP-kortet beskriver kommunens och/eller företagets klimatgärning i samma format. Detta hjälper till att integrera enskilda gärningar till en bredare helhet av klimatarbete: en koldioxidneutral kommun skapas och klimatpositiva (företags)åtgärder vidtas tillsammans. Läs mer om klimatteamet (turku.fi).(du blir omdirigerad till en annan tjänst)
Ijos Lokalt
En Facebook-grupp fungerar som plattform. Läs mer om Ijos lokalt (på finska) (micropolis.fi). (du blir omdirigerad till en annan tjänst)
