Verksamhetsmodeller och metoder för samordning
Denna sida innehåller de verksamhetsmodeller och metoder för regionalt klimatsamarbete som kommuner kan använda för att främja företagens klimatarbete. Syftet är att underlätta kommunernas klimatarbete genom att samla verksamhetsmetoder för företagssamarbete på ett ställe för enkel duplicering.
Verksamhetsmodellerna är indelade i kategorier efter tema. Vissa av verksamhetsmodellerna är kontinuerlig verksamhet, vissa är individuella åtgärder. Dessutom finns det ofta utrymme för tillämpning inom verksamhetsmodellen. Av denna anledning är det vid implementering av verksamhetsmodeller alltid nödvändigt att identifiera kommunens befintliga resurser och överväga i vilken utsträckning implementeringen av verksamhetsmodellen är möjlig.
Verksamhetsmodellerna är inte beroende av varandra och kräver inte etablering av ett nätverk. Därmed är införandet av verksamhetsmodeller möjligt för kommuner av olika storlek, även med minimala resurser.
Kommunens metoder för att främja företagssamarbete
Kommunens grundläggande arbete
| Verksamhetsmodell / Vad | Varför | Hur |
|---|---|---|
| Markanvändning, planläggning, transportförbindelser och energilösningar | Kommunen skapar grunden för att genomföra en så hållbar företagsverksamhet som möjligt | Som en del av kommunens strategiska program. Modifiera hållbara strukturer med till exempel energilösningar, infrastruktur och marköverföringsvillkor.Öka klimatkompetensen i kommunen och reagera i tid. |
| Myndighets- och tillståndsverksamhet | Klimathänsyn/-påverkan beaktas i tillstånd och beslut | Klimatet beaktas till exempel i miljöskyddsbestämmelser, energieffektivitetskrav och lättnader ges för installation av förnybar energi.Öka klimatkompetensen i kommunen. |
| Öka klimatkompetensen i din egen organisation | Bättre riktlinjer för att stödja företagens klimatarbete | Ordna utbildning för personal och politiskt ledarskap. Öka klimatkompetens och ansvarsfull affärsverksamhetsförståelse. |
Utveckling av området tillsammans
| Verksamhetsmodell / Vad | Varför | Hur | Var |
|---|---|---|---|
| Att involvera företag i strategi- eller programarbete | Planering och sparring av kommunalt klimatarbete | Genom deltagande; t.ex. workshops, enkäter, intervjuer | Riihimäkis klimatstrategi (på finska) |
| Involvering av företag i det kommunala klimatprogrammets åtgärder | Främja det regionala koldioxidneutralitetsmålet | Det behövs information om vad företagen i regionen har för klimatutsläpp> vad man ska fokusera på > välj sätt att motivera företagen | |
| Gemensamma utvecklingsprojekt | Lösa regionala utmaningar, utveckla verksamheten eller öka kompetensen, referenser för företag | Identifiera ett behov som kräver samarbete med intressentgrupper för att bli besvarat | Helsingfors stads innovationsbolag FVH (på finska) |
| Innovations-/idétävling anordnad av kommunen, hackathon | Bästa lösningar/praxis för kommunalt bruk, marknadsvägledning och referenser för företag | Identifiera en utmaning som kräver en innovativ lösning med låga koldioxidutsläpp | Till exempel Helsinki Energy Challenge |
Marknadsvägledning
| Verksamhetsmodell / Vad | Varför | Hur | Var |
|---|---|---|---|
| Ansvarsfull kommunal upphandling | Referenser för företag, hållbara lösningar för kommunen | Marknadsdialoger, kontinuerlig utveckling av upphandlingskriterier | Ytterligare information från t.ex. HankintaKeino |
| Bevilja finansiering för idéer som stödjer den kommunala strategin | Implementera den kommunala strategin | Tilldela pengar till bra idéer | Villmanstrand (på finska) |
Belöning och märken
| Verksamhetsmodell / Vad | Varför | Hur | Var |
|---|---|---|---|
| En ansvarsmärkning lanserad av kommunen | Kommunikations- och varumärkesvärde samt konkurrensfördelar för företag. Synlighet till kommunen, som utdelare av märket, och information om företagens klimatarbete | Det regionala intresset för märket kommer att fastställas, kriterier och grunder för tilldelning av märket kommer att utarbetas, giltighetstiden kommer att definieras. Märkets existens kommer att kommuniceras aktivt.**Notera. *Kräver mycket resurser: utan kriterier och giltighetstid finns en mycket hög risk för grönmålning > dålig bild också av utdelaren *Att göra märket känt och underhålla det kräver märkbar kommunikation *Företagens intresse för ett nytt märke i bör beaktas i märkesdjungeln | Seinäjoen EnergiaIjo kommun, Lokalt-märket (på finska)Viksu Kuopio-symbolen (på finska) |
| Tilldelning av diplom | Kommunikations- och varumärkesvärde samt konkurrensfördelar för företag. Synlighet till kommunen som utdelare och information om företagens klimatarbete | Kriterier och tilldelningsgrunder kommer att fastställas.**Notera. Utan ordentliga kriterier ökar risken för grönmålning > dålig bild också av utfärdaren | Lahtis klimatpartnerskap-diplom kan användas som bevis på miljöansvar i marknadsföring och anbudsförfarandenKlimatpartnerskap Satakunta: I Satakunta får företaget hedersbetyget Hinku för klimatengagemang och rätten att använda Hinku-symbolen i sin kommunikation. (på finska) |
| En årlig utmärkelse som ges av kommunen | Kommunikations- och varumärkesvärde samt konkurrensfördelar för företag. Synlighet till kommunen som utdelare av priset och information om företagens klimatarbete | Utvärderingskriterier för tilldelningen av priset utarbetas, man kommunicerar om ämnet | Kervos miljöpris (på finska)Järvenpääs Järkevä-pris (på finska)Hyvinges energieffektivitetspris (på finska) |
Kommunikation
| Verksamhetsmodell / Vad | Varför | Hur | Var |
|---|---|---|---|
| Kommunikation riktad till företag om kommunens klimatfrågor och möjligheter samt material som kommunen producerar | Öka medvetenheten, motivera andra genom inspirerande kommunikation, lättare att få publikationer i företagens bruk, företagsekonomiska effekter av klimatundersökningar | Översätta kommunala budskap till att vara intressanta för företag; t.ex. en studie av regionens klimatrisker > vad det innebär i praktiken för företagen. Kommunalt material modifieras så att det är lätt för företag att implementera, till exempel en version av riktlinjerna för klimatkommunikation för företag eller en version av miljöstödsutbildning för företag.Man kommunicerar systematiskt och långsiktigt för att öka effektiviteten. Kommunikationskanaler och resurser behövs för att rikta budskapen till företagen. | Joensuus riktlinjer för ansvarsfull kommunikation (på finska) |
| Att informera om möjligheter, tjänster, företagssamarbetsnätverk, engagemangsplattformar, etc. som andra tillhandahåller. | Utnyttjande av befintliga tjänster, sparar kommunala resurser | Kräver aktiv övervakning av företagstjänster och möjligheter, t.ex. aktuella finansieringsansökningar, energirådgivningstjänster, projektpartnerskap.För att öka effektiviteten, ett långsiktigt, kontinuerligt och planerat kommunikationspaket. | Joensuus klimatpartnerbank (på finska)Nurmijärvi kommunBjörneborg: stöd till små och medelstora företag, energieffektivitetsavtal (på finska) |
| Öppna datarelaterad till koldioxidsnålhet | Möjliggör ny affärsverksamhet med låga koldioxidutsläpp, nyttoanvändning av information producerad av kommunen | Öppna data till exempel till en öppen dataportal för alla att se. Kommunicera systematiskt och långsiktigt för att väcka intresse och öka effektiviteten. | Tjänsten för öppna data HRI |
| Delning av företagens klimatgärningar i kommunala kanaler | Kommunikations- och varumärkesvärde för företag, konkurrensfördelar, göra gärningarna synliga lokalt, förändring av verksamhetskulturer | Kriterierna för att överskrida kommunikationströskeln definieras / gärningens marknadsvärde för andra bedöms och man besluter om kommunikationskanalerna. Man kommunicerar systematiskt och långsiktigt för att öka effektiviteten.– T.ex. en artikelserie om Ansvarsfulla företagsberättelser på kommunens webbsida – Konceptet kan implementeras i samarbete med till exempel lokala företagarföreningar – Företaget kan utlovas en viss årlig synlighet i klimatnätverket | Klimatsamarbetsnätverket KESTÄVÄT (Alavo, Kuortane, Kurikka och Lappo)Björneborg (på finska)Kuusamo deltar i kampanjen #duunienergiaa (på finska)Kauhajoki (på finska) |
| Kommunikationskampanjer | Öka företagens klimatmedvetenhet och agerande, motivera med inspirerande kommunikation | Identifiera de främsta teman som kommunen vill påverka. Välj en tillräcklig ledtid för kampanjen (t.ex. första året rörelse, andra året energi, etc.).Kan genomföras i samarbete med olika aktörer, t.ex. Traficom/Smart till jobbet. Nationella temaveckor/-dagar kan också användas. |
Att slå ihop aktörer
| Verksamhetsmodell / Vad | Varför | Hur | Var |
|---|---|---|---|
| Stödja företagens nätverkande | Uppkomsten av nya samarbetsmönster och innovationer. Ökar också regionens konkurrenskraft, förbättrar företagens verksamhetsförutsättningar. | Kommunen fungerar som samlare och leverantör av plattformar för företagens möten.Nätverkande kräver flera möten, idébearbetning och behandling. Det rekommenderas att begränsa branschen/temat så att den är tillräckligt snäv, så att resultatet är konkret. Till exempel kan en serie möten som riktar sig till träbyggnadsaktörer arrangeras. | De regionala städernas företagsnätverk (t.ex. träbyggnad), på finska |
| En webbplattform för slå ihop aktörer | Att sammanföra aktörer, möjliggöra frivilligt agerande | Kräver en webbplattform och dess underhåll. Att göra plattformen känd och engagera ett tillräckligt antal användare kräver aktiv och långsiktig kommunikation.Webbplattformen kan vara öppen för alla organisationer och enskilda kommuninvånare, eller så kan den vara en sluten arbetsplattform för en viss grupp företag. | Joensuus kommunmatch (på finska)Villmanstrands Greenreality-nätverk (på finska) |
| Samarbete med läroanstalter | För företag sparring och nya perspektiv på ansvarsfrågor, för studenter en touch till praktiskt arbetsliv och företagsansvar | Flera praktiska implementeringsmöjligheter; kursarbeten, praktik, projekt, examensarbeten. Kommunens roll att initiera och upprätthålla samarbetet och säkerställa att verksamheten också stödjer de mål som kommunen ställt upp.Till exempel genomför studenterna varje år som en del av en specifik kurs utsläppsberäkningar eller genomför analyser på ansvarsfull affärsverksamhet för företag (t.ex. klimat-SWOT). | Lahtis klimatpartnerskap (på finska) |
| Anställa sommarjobbare | För unga, kontakt med det praktiska arbetslivet och förtrogenhet med företagsansvar. För företag, nya perspektiv, synlighet eller annat mervärde. | Flera praktiska genomförandemöjligheter, som t.ex. klimatlyft i området på kommunens sociala media eller en artikelserie om ansvariga aktörer på webbsidan; kommunens image av ansvarsfullhet, synlighet för företag.Även till exempel ”översättning” av producerat material till företagens intresse, utsläppsberäkningar för företag eller annan tjänst som man har expertis för. | Carunas #duunienergiaa-sommarjobbskampanj (på finska) |
| Evenemang, temaspecifika tillfällen | Att sammanföra företag / andra aktörer, möjliggöra frivillig verksamhet, dela bästa praxis | Identifiera ett viktigt tema eller behov som man vill göra synligt eller som kräver att aktörer sammanförs. Kräver resurser för att organisera evenemang. | Ytterligare information om evenemangsplanering: hiilineutraalisuomi.fi |
Utbildning och rådgivning
| Verksamhetsmodell / Vad | Varför | Hur | Var |
|---|---|---|---|
| Ansvarsutbildning/-coachning för företag | Öka medvetenhet och kompetens | Ge företag praktisk utbildning kring klimatfrågan. Kräver identifiering av utbildningsbehovet, avgränsning och resurser (tid och expertis eller pengar). | Tavastehus IlmastoPARKKI-projekt (på finska)Laitila kommuns kostnadsfria energiberäkningstjänst (på finska) |
| En ansvarstjänst från den kommunala företagsrådgivningen | Praktisk hjälp med att göra, medvetenhet och öka kompetens | Omfattningen av den tjänst som ska tillhandahållas kommer att definieras och klimatkompetensen inom företagsrådgivningen utökas, till exempel genom utbildning. | Valonias projekt: klimat som en del av företagsrådgivningHelsingfors EnergirenässansteamKalajokis projekt för att utveckla en energiexperttjänst (på finska) |
Engagemang
| Verksamhetsmodell / Vad | Hur | Var |
|---|---|---|
| Undertecknat klimatåtagande mellan kommunen och företaget | Definiera en lägsta nivå av engagemang, utvärdera och vid behov sparring. Besluta om mätning och övervakning samt eventuell koppling till kommunens klimatprogram. Definiera giltighetstiden.**Notera. Mycket hög risk för grönmålning utan kriterier och giltighet, speciellt om ett ansvarsmärke delas ut samtidigt > dålig bild också av utfärdaren. *Om åtagandet övervakas måste effektiviteten beaktas; svårt att sätta proportionerliga indikatorer och övervakning till och med omöjlig > rapportering är tidskrävande och meningslöst om effektivitet inte kan påvisas. * Uppföljningen försvåras av den snabba utvecklingen av branscher = åtaganden löper ut snabbt, kommunen har inte kompetens att sparra | Typiskt i slutna klimatnätverk som ett kriterium för anslutning, t.ex. i Helsingfors och Tammerfors |
Bakrund
Innehållet på sidan är baserat på projektet ”Elinkeinoelämän ja kunnan välinen ilmastoyhteistyö” eller Klimatsamverkan mellan näringsliv och kommun, som fick miljöministeriets finansieringsprogram Kommunernas klimatlösningar. Webbsidan kommer att uppdateras under programperioden.
- Klimatsamverkan mellan näringsliv och kommun (på finska)
Ytterligare information och utvecklingsförslag
- Vandas miljöchef Jari Viinanen, jari.viinanen@vantaa.fi
Metoder för samordning
Kommunen kan samordna klimatarbetet på flera olika sätt. Samordningsmetoderna är listade från lättast till tyngst.
| Vad | Varför | Hur | Var |
|---|---|---|---|
| Individuella verksamhetsmodeller väljs ut, ansvaret delas inom kommunen | En verksamhetsmodell som är lätt att ta i bruk, delar små resurser, ingen gemensam koordinering | Välj verksamhetsmodeller och användare av dessa verksamhetsmodeller inom kommunen. Förståelse av helheten av verksamhetsmodeller, t.ex. i miljöcentralen. | |
| Integration i befintlig verksamhet, delat ansvar inom kommunen | Utnyttjande av befintlig verksamhet | Identifiera formerna för kommunens företagssamarbete och/eller de sätt som kommunen verkar på > där de valda verksamhetsmodellerna integreras som en naturlig del > systematisera görandet till en del av den befintliga verksamheten.Till exempel klimat som en del av företagarutbildningen som kommunen tillhandahåller, lyft om företagens klimatarbete i kommunens kommunikation eller integrationen av klimatfrågan i det befintliga företagssamarbetsnätverket med utvalda verksamhetsmodeller. | |
| Öppet klimatnätverk kan nås av alla företag utan åtaganden | Ett dynamiskt nätverk med låg tröskel som är öppet för alla, där företag kan delta utan åtaganden eller andra förväntningar.Fördelen med ett utpekat nätverk är möjligheten att göra det till ett varumärke och göra det känt (mot enskilda verksamhetsmodeller integrerade i kommunens verksamhet) > varumärkesvärde för ett av kommunen samordnat arbete. | Utse en koordinator, välj verksamhetsmodeller, upprätta en handlingsplan. Ansvaret för samordning kan också delas mellan olika organisationer.Kräver resurser för att göra nätverket känt, underhålla det, organisera evenemang och implementera andra utvalda verksamhetsmodeller.**Notera. vad är förmågan hos ett nätverk att möta olika företags behov (små vs. stora, verksamma inom olika branscher, i olika stadier av klimatarbetet). | Miljöansvarsnätverket för företag i Mellersta Finland YmpyräKS (på finska)– Delad samordning– Egen webbplattform, e-postlista, Fb-grupp– Uppföljning baseras på en e-postlista, närvaro vid evenemang och kommunikationsaktivitet på FB– Inga åtagandena |
| Stängt klimatnätverk ett av kommunen samordnat nätverk som man ansluter sig till genom att sätta klimatmål/-åtaganden. | Det ligger i kommunens intresse att involvera företag i klimatmålen > nätverk endast för dem som är engagerade i klimatarbete. Varumärkesvärde som erbjuds företag av en stor kommun/viktigt område. *Notera. Vilket intresse har kommunen av att upprätthålla ett slutet nätverk och vad erbjuds företag utanför nätet? | Målgruppen definieras, kriterierna för anslutning fastställs och beslut fattas om mätning och övervakning samt eventuell koppling till kommunens klimatprogram. Man bestämmer koordinationskonfigurationen; kommunen eller en mer omfattande grupp av aktörer.**Notera. *Stöd måste ges för anslutning, övervakning och uppdatering av åtaganden för att uppnå jämlikhet. *Vilken förmåga har ett nätverk att möta behoven hos olika företag (små vs. stora, verksamma i olika branscher, i olika stadier av klimatarbetet) > klimatarbetet materialiserar sig på olika sätt för olika företag*Nätverkets underhåll kräver resurser; bl.a. verksamhetsplan, möten, anordnande av evenemang, workshops, systematisk kommunikation, mätning av effektivitet. *Utan systematik, kriterier etc. är verksamheten slapp och risken för grönmålning ökar (särskilt om märken på ansvar beviljas) > dålig bild också av nätverkets koordinator. | Helsingfors klimatpartnerÅbos klimatteamLahtis klimatpartnerskap (på finska)Satakunta (projektdrivet), på finska Tammerforsregionens klimatpartnerskap (på finska)Villmanstrands Greenreality -partnerskap för små företag (projektdrivet), på finska |
| Stängt klimatnätverk strävande efter att ligga i frontlinjen, betalda och ”mer organiserade” klimatnätverk som samordnas av en offentlig aktör | Målet är att skapa nya lösningar för att svara på klimatkrisen. Med kan ansluta pionjärer, t.ex. företag som erbjuder cleantech-/energi-/miljölösningar. Fungerar även som kommunens industripolitiska verktyg. | Kräver avsevärda resurser för samordning; ekonomistyrning, samutvecklingsplattform, styrgrupp etc. | Villmanstrands Greenreality Network 500–1 000 €/år, direkt drift av medlemstjänster ca 2 manår och därutöver ca 6 personer inblandade. (på finska)EnergyVaasa: energiteknikkluster, utvecklar hållbara tekniska lösningar |