Forskningskonsortiet som leds av Finlands miljöcentral utredde i stor utsträckning hur klimatförändringen, den mänskliga verksamheten och markanvändningen påverkar växthusgasutsläppen och kolsänkorna regionalt och nationellt.
I skillnaden mellan växthusgasutsläppen och kolsänkorna, det vill säga i nettoutsläppen, observerades stora skillnader mellan olika landskap.
De landskapsspecifika beräkningarna av kolbalansen visar att upprätthållandet av kolsänkorna och uppnåendet av det riksomfattande målet om kolneutralitet förutsätter mindre avverkningar än i nuläget.
Konsortieledaren, forskningsprofessor Martin Forsius vid Finlands miljöcentral, anser att resultaten är betydande, men betonar att det fortfarande finns många osäkerheter i den regionala beräkningen av växthusgasbalansen. Resultaten kommer att preciseras i och med tilläggsundersökningarna.
I projektet utarbetades dessutom verktyg för att bedöma hållbarheten för åtgärder i anslutning till skogsanvändning och energiproduktion.
Vid valet av områden som ska skyddas bör både natur- och kolvärden beaktas
Enligt mätresultaten binder gamla skogar kol till trädbeståndet, murkna träd och jordmånen. Kolbindningen fortsätter länge även efter omloppstiden på 60–100 år för typiska ekonomiskogar i finländska förhållanden. Omloppstiden innebär den tid som går åt från förnyelsen av likåldrig skog till slutavverkningen.
Enligt forskarna kan man uppnå betydande klimatfördelar i planeringen av skyddsområden när man väljer de skyddade områdena på ett klokt sätt med tanke på både natur- och kolvärden.
I projektet undersöktes tillväxten och kolbindningen i boreala skogar även med modeller där man för första gången bedömde riskerna som skogsbränder och insektsskador orsakat. Utifrån resultaten ökar klimatförändringen risken för skogsbränder och insektsskador i framtiden, vilket ökar osäkerheten i uppskattningarna av skogens kolförråd och kolbindning.
De nya metoderna för fjärranalys som utvecklats inom projektet främjar kartläggningen och uppföljningen av skogens strukturella drag och skogsnaturens mångfald.
”Klimatförändringen och förlusten av den biologiska mångfalden är starkt kopplade till varandra. Markanvändningssektorn i Finland har övergått från att vara en kolsänka till att vara en utsläppskälla, främst på grund av de rikliga skogsavverkningarna. För att lösa problemen krävs att man ställer upp mål för markanvändningssektorns nettosänka som grundar sig på preciserad regional och riksomfattande information om växthusgasbalansen”, säger Forsius.
För att uppnå målen för kolneutralitet krävs regionalt exakt information om hur människans verksamhet påverkar växthusgasbalansen. Enligt forskarna skulle ett samordnat samarbete mellan regionerna inom klimatsektorn förbättra möjligheterna att uppnå även nationella mål.
Forskningskonsortiet beviljades återhämtningsfinansiering från Europeiska unionen via Finlands Akademi och den genomfördes av Finlands miljöcentral, Meteorologiska institutet samt Helsingfors och Östra Finlands universitet.
Forskningsrapport
Hiilineutraalisuomi.fi
Mer information
Bedömning och modellering av växthusgasbalansen och målen för kolneutralitet, tillämpning av projektets resultat:
- Forskningsprofessor Martin Forsius, Finlands miljöcentral, tfn 040740 2364, martin.forsius@syke.fi
Regionala beräkningssystem, kolbalansen i gamla skogar:
- Anu Akujärvi, specialforskare, Finlands miljöcentral, tfn 029 525 1426 anu.akujarvi@syke.fi
Metoder och resultat för terrängmätning av växthusgaser:
- Mika Aurela, specialforskare, Meteorologiska institutet, tfn 050377 9722, mika.aurela@fmi.fi
Modellutveckling av skogsekosystemen och scenarioresultat:
- Emeritaprofessor Annikki Mäkelä, Helsingfors universitet, tfn 029415 8108, annikki.makela@helsinki.fi
Fjärranalysmetoder och resultat:
- Professor Timo Kumpula, Östra Finlands universitet, tfn 050372 8566, timo.kumpula@uef.fi
