Samarbete med kommuner
Klimatförändringarna påverkar allt mer konkret varje företag. De påverkar redan affärskritiska frågor som efterfrågan, energi- och råvarupriser, leveranskedjor och deras sårbarhet, företagens rykte och lagstiftning. Av den anledningen bör klimatfrågor ingå i företagets strategi och ledning.
Situationen kan ses som en möjlighet: förändring kan leda till effektivitet i verksamheten, skapa en ny strategi och förnya nya affärsverksamhetslösningar. Även ett proaktivt förhållningssätt kräver att företag investerar, men å andra sidan kan det växa sin egen marknad eller förbättra marginalerna.
Gå med i din kommuns samarbetsnätverk
Kontakta din kommun för att få information om nätverksmöjligheter. Nätverk kan hjälpa företaget att se nya affärsverksamhetsmöjligheter och stödja företaget i att minska sitt eget koldioxidavtryck. Företag har också möjlighet att delta i projekt som finansieras från en mängd olika offentliga källor.
Konkreta fördelar med klimatsamarbete: Företaget kan
- Få kostnadsbesparingar genom att spara energi och material
- Uppnå affärsfördelar och konkurrensfördelar
- Hitta nya samarbetspartner
- Hitta nya kunder eller nya affärsmöjligheter
- Få gemensamma och konkreta utsläppsminskningsmål
- Skapar möjligheter för kamratlärande och att arbeta tillsammans
- Få tillförlitlig och uppdaterad information om klimatförändringarna
- Få praktiska verktyg för att uppnå koldioxidneutralitet
- Få positiv synlighet på olika kanaler och forum
- Nätverket kan också dela ut utmärkelser och lyfta fram bra lösningar
Motivera och sätt upp ett mål
Även om effekterna av klimatförändringarna fortfarande ofta är abstrakta och osäkra, är förändringar i offentlig styrning, marknader, priser och efterfrågan redan tydligt synliga.
Företag kan möta möjligheter och hot relaterade till klimatförändringar när det gäller rykte, konkurrenskraft, produkter och leveranskedja, för att inte tala om de fysiska effekterna av klimatförändringar.
Att införliva klimatförändringar och relaterade frågor i företagets operativa och strategiska verksamhet börjar bli regeln i finländska företag, inte undantaget. Skälen som företag har identifierat som drivkrafter för sitt klimatarbete när de tillfrågats sammanfattas nedan.
Dessa saker gör klimatarbetet viktigt för företagen
| Kommersiella skäl | Kostnadseffektivitet (inklusive energi- och materialeffektivitet) Riskhantering Rykte, varumärke Personalens motivation |
| Regulatoriska skäl | Pågående lagändringar: utsläppsgränser, utsläppshandel, energieffektivitetslagar, tillstånd Förväntade förändringar Innovationsstöd |
| Krav från intressentgrupper | Kunder och konsumenter Investerare Organisationer Social acceptans / koncession |
| Marknadsförändring | Förändring i konkurrenssituationen – vem har en konkurrensfördel? Förändring av råvarumarknader, efterfrågan, utbud och prisers |
| Fysiska förändringar | Översvämningar Torka Extrema fenomen |
Målsättning
Att sätta upp ett mål beror på i vilken bransch företaget verkar, var det har störst klimatpåverkan och hur det kan samarbeta i sin värdekedja. Om ett företag har höga direkta växthusutsläpp i förhållande till sin värdekedja kan det sätta upp mer specifika mål för att minska sina egna utsläpp eller öka kolsänkor.
Om ett företag har stora indirekta utsläpp på grund av till exempel köpt el, råvaror eller produkter vore det ändamålsenligt att sätta upp mål även för dessa. Livscykeldata behövs för att kunna bedöma var de största effekterna kommer ifrån, med andra ord var mål ska sättas. Verktygen är sammanställda i en separat avdelning på denna webbsida.
Att sätta mål handlar också om tillgång till information. Det är lättare att komma åt information gällande mål relaterade till egna direkta aktiviteter/utsläpp. Å andra sidan, om den största klimatpåverkan är relaterade till leverantörer eller användning/återvinning av produkter, bör mål sättas så att data kan samlas in på ett trovärdigt och transparent sätt.
Det uppsatta klimatmålet bör skrivas ner i ord. Det innebär att företaget skriver ner den önskade förändringen och hur den konkret är kopplad till företagets verksamhet. I målet bör man ta hänsyn till företagets strategiska riktlinjer.
Samarbete med forsknings- och utbildningssektorn
Projektsamarbete
- Forsknings- och projektsamarbete med forskningsinstitut, universitet, yrkeshögskolor och yrkesutbildningsinstitut fördjupar informationsberedskapen hos kommuner och företag.
- Offentlig finansiering finns tillgänglig för forskningsprojekt.
Samarbete med läroanstalter
- Samarbetet med utbildningssektorn kan innefatta beställning av avhandlingar, kursarbeten, praktik, etc.
- Samarbete med företag stärker elevernas kompetens i arbetslivet både under studierna och efter examen.
Forskningsinstitut
- Klimatförändringarna studeras bland annat vid Finlands miljöcentral (Syke), Naturresursinstitutet (Luke), Teknologiska forskningscentralen VTT, Meteorologiska institutet, Metla, Statens ekonomiska forskningscentral VATT, Institutet för hälsa och välfärd THL
Exempel
Joensuu: Ilmastokumppanuuspankki (Klimatpartnerbanken)
Joensuu har en klimatpartnerbank som ger information om hur man startar eller utvecklar klimatåtgärder i ett företag eller ett samhälle. I banken hittar du tips för att nyskapa hållbar affärsverksamhet, beräkna och minska klimatbördan samt information om nätverksmöjligheter och kommunikationstips. Läs mer om Klimatpartnerbanken (på finska) (climatejoensuu.fi).(du blir omdirigerad till en annan tjänst)
Lappeenranta: Urban Infra Revolution
Urban Infra Revolution (UIR) – Material för återvinningsekonomin och utvecklingen av en ny metod för tillverkning av återvinningsbara och funktionella stadsbyggnadsprodukter delfinansieras av europeiska regionala utvecklingsfondens initiativ Urban Innovation Action (UIA).
Villmanstrands stad är projektledare. Villmanstrands företagstjänst Wirma har samlat stark kompetens för projektkonsortiets företagsinriktade idé. Förutom Villmanstrands stad och LUT deltar Yrkeshögskolan Saima, Imatran seudun kehitysyhtiö (Kehy), Metsä Group, Apila Group, Outotec, Nordkalk, FIMAtec, UPM, Stora Enso, Totaldesign och Design Reform i projektet. Läs mer on projekt (på finska) (greenreality.fi)(du blir omdirigerad till en annan tjänst)
Lahtis och Åbo: Yrkeshögskolesamarbete
I Lahtis klimatpartnerarbete har yrkeshögskolestudenter kontaktat företag och gjort till exempel koldioxidutvärderingar som avhandlingar. Projektarbetets ämne är kontinuerligt tillgängligt för studenterna.
I yrkeshögskolan i Åbo, Turun AMK, bedrivs också företagsprojekt i inlärningsmiljön Kiertotalous 2.0, eller Cirkulär ekonomi 2.0. Läs mer om yrkeshögskolesamarbete (på finska) (kiertotalous2.turkuamk.fi)(du blir omdirigerad till en annan tjänst)
Verktyg för klimat- och cirkulärt ekonomi-arbete i kommuner och företag
LCA-baserade verktyg (klimatpåverkan under livscykeln)
| Vertyg | Beskrivning | Fördelar | Mer information |
|---|---|---|---|
| Koldioxidavtryck | Koldioxidavtrycket beskriver en produkts eller aktivitets belasting på klimatet under hela dess livscykel. | Klimatpåverkan från ett företags verksamhet och produkter kan börja minskas på ett målinriktat och kostnadseffektivt sätt, med vetskap om var utsläppen kommer ifån. | Y-HIILARI -verktyget för koldioxidavtryck, på finska (Syke) |
| Kolhandavtryck | Kolhandavtrycket innebär att även om ett företag släpper ut CO2 genom sin verksamhet, leveranskedja och produkter, kan dess verksamhet också orsaka positiv klimatpåverkan (utsläppsminskningar) över sin livscykel. | Bolagets verksamhet ses inte bara i termer av negativa effekter, utan även i termer av de miljöbesparingar man uppnår med exempelvis sina produkter. | Bedömning av produkters positiva klimatpåverkan, på finska (VTT) |
| Klimat-SWOT | Ett strömlinjeformat strategiverktyg som införlivar både ett livscykelperspektiv (hela värdekedjan) och ett livscykelperspektiv i ett företags strategiska | Inga tunga indatakrav eller modelleringsprogram. Beakta hela värdekedjan för att undvika intern deloptimering av värdekedjan och fokusera på de aktiviteter som har störst effekt. | Evaluating the climate SWOT as a tool for defining climate strategies for business (SienceDirect) |
Energi- och materialeffektivitetsverktyg
| Verktyg | Beskrivning | Fördelar | Mer information |
|---|---|---|---|
| Energitest | Testet kan användas för att undersöka hur mycket energiförbrukning som skulle kunna minskas med smart och effektiv energianvändning. | Testet passar både små och medelstora företag och kommuner och är lätt att använda. | Energiklipparen, på finska (Motiva) |
| Materialeffektivitetstest | Materialeffektivitetstestet är avsett för den initiala kartläggningen av materialeffektivitetspotential för företag där materialeffektivitetspotentialen ännu inte har identifierats. | Materialeffektivitetstest, på finska (Motiva) | |
| Energiöversyn | Energiöversynen analyserar målets energianvändning, energibesparingspotential och föreslår konkreta besparingsåtgärder. Energiöversynsverksamheten är uppdelad i den obligatoriska inspektionen av storföretag som föreskrivs i energieffektivitetslagen och den frivilliga kontrollen av icke-stora företag. | Stöd för energiöversyner av företag eller fastigheter som genomförs och redovisas enligt Motivas riktlinjer finns hos ANM. | Energiöversyn (Motiva) |
| Materialgranskning | Materialgranskning är ett praktiskt verktyg för att effektivisera företagets verksamhet och hantera materialflöden. Granskningen passar företag som vill ha hjälp med att förbättra sin egen materialeffektivitet och minska svinnet. Granskningar görs av många konsulter. | Stöd finns tillgängligt för materialgranskningar som genomförs och redovisas i enlighet med Motivas riktlinjer. | Materialgranskningar, på finska (Motiva) |
| Energieffektivitets-avtal | Frivilliga energieffektivitets-avtal mellan ministerier, branschorganisationer, företag och samhällen främjar genomförandet av energieffektivisering inom olika sektorer. | Anslutna har tillgång till statligt stöd för sina investeringar i energieffektivitet. Stöd söks från Business Finland. | Energieffektivitets-avtalen |
| Materialeffektivitetsåtagande | Frivilliga åtaganden om materialeffektivitet syftar till att förbättra företagens lönsamhet och minska deras miljöpåverkan. Åtagandet för materialeffektivitet är en frivillig verksamhetsmodell mellan näringslivet och statsförvaltningen. Livsmedelsbranschen har ingått Finlands första materialeffektivitetsåtagande för 2019–2021. Medlemmar i Livsmedelsindustriförbundet rf, Finlands Dagligvaruhandel rf och Finska Förpackningsföreningen rf kan ansluta sig till åtagandet. | Materialeffektivitet kan spara kostnader, förbättra värdekedjans hantering och uppnå andra affärsfördelar. | Materialeffektivitetsåtaganden, på finska (Motiva) |
| Energirådgivning | Regionala energirådgivare ger objektiv information om hur man kan öka energieffektiviteten och förnybar energi (värmepumpar, energibesparing, vattenförbrukning, energieffektivt byggande, solcellsenergi, solvärme, val av uppvärmning för den egna fastigheten, energiutsläpp eller annat som har med energiproduktion, -sparande eller -konsumtion att göra). | Lista över regionala energirådgivare (Energiavirasto) | |
| Materialtorget | Materialtorget är avsedd för professionellt utbyte av avfall och produktionsbiflöden från företag och organisationer. Materialtorget kan också användas för att söka efter och tillhandahålla relaterade tjänster, såsom avfallshanterings- och experttjänster. | Materialtorget ger monetärt värde till biflödet eller överskottet. Den samlar tjänsteleverantörer, köpare och säljare. | Materialtorget |
| Branschspecifika tester | Webbsidan The European Resource Efficiency Knowledge Centre (EREK) har engelskspråkiga tester för olika branscher för att testa vad ett företag kunde göra för att förbättra sin resurseffektivitet. | EREK | |
| Valonias checklista | Valonia har publicerat checklistor för att hjälpa företaget att identifiera de viktigaste miljökonsekvenserna av dess verksamhet och lägga grunden för en miljöplan. | Checklistor för att identifiera ett företags miljöaspekter (Valonia) |
Ledningssystem
| Verktyg | Beskrivning | Fördelar | Mer information |
|---|---|---|---|
| ISO 14001 | ISO 14001 är ett internationellt frivilligt miljösystem för organisationer för att identifiera de direkta och indirekta miljökonsekvenserna av deras verksamhet, produkter och tjänster och för att systematiskt arbeta för att minska utsläpp, avfall, energi- och naturresursförbrukning. | Standarden är baserad på PDCA-modellen (plan, do, check, act), som betonar systematisk planering, ledning, mätning och förbättring av verksamheten. Ett miljösystem som följer standarden kan certifieras. | ISO 14001, på finska |
| EMAS | EMAS är ett ISO 14001-liknande miljösystem baserat på EU:s EMAS-förordning. Deltagande är frivilligt. Jämfört med ISO 14001 ställer EMAS ytterligare krav på systemet, varav den mest framträdande är offentlig rapportering om miljöfrågor. | EMAS har samma fördelar som ISO14001 och därtill höga krav på noggrannhet. Dessa inspekteras årligen av ett ackrediterat organ kvalificerat för organisationens bransch (för små organisationer finns möjlighet till reducerad verifiering). | EMAS, på finska |
| ISO 50001 | ISO 50001 är ett internationellt frivilligt energisystem för organisationer som ställer krav på att skapa, implementera, underhålla och förbättra ett energiledningssystem. Det ger ett systematiskt tillvägagångssätt för kontinuerlig förbättring av energiprestanda och energiledningssystem. | Standarden är baserad på PDCA-modellen (plan, do, check, act), som betonar systematisk planering, ledning, mätning och förbättring av verksamheten. Ett miljösystem som följer standarden kan certifieras. | ISO 50001, på finska |
| ETJ, ETJ+ | Energieffektivitetssystemet (Energiatehokkuusjärjestelmä, ETJ) är ett nationellt system för systematisk förbättring och ledning av energieffektivitet. Ledningssystemet baserat på ISO 50001-standarden innehåller skärpta krav på övervakning och mätning av energieffektivitet och övervakning av måluppfyllelse. | ETJ hjälper företaget att etablera ett systematiskt förfarande för kontinuerlig förbättring av energieffektiviteten och minskning av energiförbrukning och kostnader. | EJT, på finska |
Uppföljning och effektivitet
Uppföljning bör beaktas redan när man sätter upp mål, eftersom målen påverkar uppföljningens omfattning. Vid fastställande av uppföljningskrav bör även företagens förutsättningar att samla in data beaktas.
Krav kan ställas till exempel utifrån graden av stabilisering av verksamheten, i vilket fall nätverket kan involveras på många sätt och uppföljningen inte blir en oöverstiglig börda. Till exempel kan verksamhetens inledningsfas vara lärande och kamratstöd, med andra ord kan företaget som går med i nätverket berätta med egna ord vad det är för aktiviteter som har genomförts i företagen i förhållande till nätverkets mål.
Mer avancerade uppföljningsmetoder bedömer/beräknar effekten av de genomförda åtgärderna på utsläpp av växthusgaser eller till exempel företagets resultat.
Frågor som ska övervakas kan bland annat vara antalet vidtagna åtgärder och den uppskattade/beräknade effekten på utsläpp eller energiförbrukning, eller en kartläggning av verksamhetens inverkan på företaget (ekonomiska besparingar, mängd avfall, förbrukning av råvaror, etc.).
När du startar verksamheten måste du komma överens om och tänka på
Resurser och arbetsfördelning:
- Vem ska bevaka och samla in uppgifterna i företagen och vem ska ta hand om ärendet i kommunen.
Uppföljningens nivå:
- Uppföljningen av verksamheten ska dimensioneras rätt i förhållande till verksamhetens omfattning.
Rapportering:
- Hur, var och när uppgifterna rapporteras.
Fördelar och utmaningar med uppföljning
Att samla in uppgifter och data kan ofta upplevas som utmanande och mödosamt, men å andra sidan är rapportering det enda sättet att övervaka verksamhetens effektivitet och om den går i rätt riktning.
Fördelar och motivation i uppföljning
- Insamlingen av uppföljningsdata är viktig för att styra åtgärder.
- Utnyttjande av resultat i kommunikation och planering av ny verksamhet.
- Verifiering av framgångsrik verksamhet inom företaget och för potentiella finansiärer av verksamheten.
Potentiella utmaningar
- Informationens tillgänglighet och dess insamling. Existerar informationen i företaget och har personalen kapacitet att bedöma dess riktighet.
- Hitta rätt mätvärden för att följa upp målet.
- Den resurs som krävs för att samla informationen.
Kommunikation
Genom att kommunicera företagets klimatgärningar och mål kan företaget visa sitt miljöansvar och bygga sin image. Redan att kommunicera mer synligt om aktuella aktiviteter visar att företaget ligger i tiden. Kunder intresserar sig alltmer för företagsansvar och miljöfrågor.
Varför
- Att komma ut på en bredare front får vanligtvis mer synlighet
- Man skapar en positiv bild av kommunen tillsammans
Varifrån
- De uppsatta målen
- Åtgärder eller minskning av produkters koldioxidavtryck
- Krav på leverantörer och samarbetsinstanser
- Deltagande i projekt eller nätverk
- Företagets certifierade kvalitetssystem eller miljömärken
- Även problem och utmaningar
Hur
- Medvetet och konkretiserande. Ofta är praktiska exempel på vidtagna åtgärder och uppnådda effekter av intresse.
- Konkretisera storleken på utsläppsminskningarna: vad betyder siffrorna i praktiken?
För vem
- Kunder och kommuninvånare
- Samarbetspartner
- Personal
- Media och allmänheten
På vilka kanaler
- Nätverkets egna kanaler (webbsida, social media)
- Kanaler tillhandahållna av kommunen (kommunens webbsida, social media, tryckta publikationer, utomhusreklam)
- Utnyttja företagens egen kommunikation och marknadsföring
- Gemensamma kommunikationskampanjer (av projektkaraktär, finansiering kan även sökas utifrån)
- Nyhetsbrev
- En gemensam plattform eller forum
